Arkiv för kategori ‘modo hockey’

Jag tänkte fula mig och komma med ett tabelltips lite efter alla andra. Får skylla på att jag är trögtänkt och är så jävla viktig att jag har massa saker att göra. Men jag lovar, placeringarna är uttänkta sedan länge! Med det sagt så håller jag inte med de som hävdar, än en gång, att Elitserien är jämnare än någonsin, svårtippad, bla, bla. För första gången på några år tycker jag istället att det på förhand känns ganska så givet vilka som blir bottenlag och vilka som kommer fightas däruppe. Det är väldigt tydliga grupperingar och klasskillnad mellan lagen i den förmodade toppen och botten. Men mest funderade jag på om jag skulle börja med första eller sista. Vi tar första först, det ser snyggare ut.

1. Skellefteå

Skellefteås lagbygge är så jävla vackert och genialt. Hårt arbetande killar med näsa för mål, snabba som fan, och alltid lika ivriga som ett gäng kor om våren. Det kanske inte räcker ändå fram den här säsongen heller, men resan dit kommer vara väldigt underhållande att skåda. Dessutom tycker jag man har seriens bästa målvakt och mognaste juniorer. Allt detta med backar som knappt är byxmyndiga, ja också Skogs, Andersson och Lindgren förstås. Alla leftovers. Imponerande.

2. Luleå

Norrbottningarna har klätt sig i raffset och pumpat behagen för att sexa till sig. Ja Klasen, jag kollar på dig. Jag tror det kan bli lyckat då man redan har ett grundspel som kan få tretusen inlåsta kolikbarn att somna på ett ögonblick.

3. HV71

En massa gamla stötar överallt i HV-gänget. Förra säsongen tippade jag Linköping i topp med en liknande struktur, i år försöker jag igen med med ett annat lag. Krog – Rakhshani, Davidsson – Nilson ska väl ändå inte kunna bomma en bra placering? Man har ju dessutom en genomgrym backsida, fina målvakter och superduktig NHL-snubbe i båset. Nä, jag tror HV blir att leka med i år igen. Eller?

4. Färjestad

Jag har inte så bra koll på det här laget, men jag tror ändå att… Nej, jag bara skojar! Det var ett tag sen Färjestad kändes störst, bäst och vackrast, även om de vinner SM-guld lite nu och då. Den här säsongen fortsätter lite på samma tema. Visst, de har en stentuff backsida, blandat med lite offensiv flärd, och visst, de har en oprövad college stud där framme. Men de där riktiga essen saknas. Kompetens rakt igenom gör ändå att de krigar på i toppen.

5. Brynäs

Jag vill gärna peta upp Gävlegänget ett par snäpp, men konkurrensen är ju för fan mördande. Som jag var inne på i inledningen så finns det några givna topplag, och Brynäs får nog räknas som det sista i den skaran. Man har värvat habilt och fått behålla ganska många i guldlaget. Lex Modo kanske? Nja, jag tror ändå man kommer att kunna hålla uppe ångan, i alla fall den här säsongen, mycket tack vare (A) Kapten Krok.

6. Linköping

Coolt med Weinis tillbaka. Kallar man honom Weinis utanför Ö-vik? Annars ser det väl inte alltför spännande ut kan man tycka. Men kanske är det receptet för Linköping, lite back to basics. Hävelid, Johansson svingamla. Förhoppningsvis svinbra för Linköpings skull. Rätt så oprövade målvakter. Zachrisson i december-januari. Så där va?

7. Frölunda

I våras var det här mina favoriter. Jag tyckte de såg snuskigt kompletta ut. Laget var i stort sett intakt sedan förra, och man hade kryddat anrättningen med ett par fina sillar. Sen hände två bokstavskombinationer och det blev mest fiskgratäng av allt. Kvar finns ju dock kvalité, så jag tror definitivt på slutspel. Spännande med Brunnström, Axelsson, Kahnberg, Olimb och Rosseli Olsen. Kan bli rätt så underhållande vinter i Kålleseum.

8. Växjö

Växjö bara kör som Sveriges bästa hockeyskribent hade sagt. Med den offensiva kraften man besitter kan man ju för fasen inte misslyckas. Man kommer säkert klappa igenom ett par gånger i vinter med den ganska mediokra defensiven och med en lynnig Fredrik Norrena där bak, men GF borde rimligtvis ge utslag i tabellen över det långa loppet. Växjö är nog det lag jag tycker är mest svårbedömt på förhand, ja eller ni förstår.

10. Modo

Alltid svårt att försöka sig på någon slags logisk tankeverksamhet med laget i sitt hjärta. Jag var från början positiv till lagbygget, framförallt till backsidan som jag tyckte Näslund glömde bort förra säsongen. Något jag tycker och tyckte var märkligt då det är lagdelen man bygger först, speciellt om man vill ha en stabil grund. Något Modo verkligen behövde. Nåväl, det fungerade hyfsat ändå, mest på grund av en blixtrande offensiv och en stabil och erfaren sista utpost. Den här säsongen har man pumpat in mer resurser där bak, även om det kanske är lite väl offensivt. Nu när man har mer oerfarna killar som sista utpost, kombinerat med rent av katastrofala skador på nyckelspelare gör att jag inte kan placera Modo högre. Dessutom har jag känningar i baksida vad att vår beryktade förstalina är på nedgång. Jag får dock lägga in en liten brasklapp och hoppas att konkurrensverket kommer till ett för Modo fördelsaktigt beslut, för då ser det plötsligt helt annorlunda ut!

10. Timrå

Ja, varför inte? Det här är inget försök att sticka ut med att placera Timrå så högt. Jag tror verkligen de har en fighting chance att hålla sig borta från kvalserien. De har definitivt inte kvalitén till det, för truppen är förmodligen på papperet den sämsta i Elitserien på säkert 15-20 år. Men det är ju just det som gör att de inte blir en slagpåse. De vet att de är kassa, alla vet att de är sämst, den insikten kommer göra att de krigar sig till en plats bland de tio främsta. Dessutom är Tomas Montén en fantastiskt mycket duktigare coach och strateg än den föregående tjommen.

11. AIK

Jag tycker att AIK inte har så mycket sämre trupp än föregående säsong. Ganska smarta värvningar de gjort, faktiskt. Däremot har man knutit till sig seriens sämsta tränare, ju snabbare han får kicken, desto snabbare kan man börja avancera i tabellen. Daniel Larsson tror jag kommer lyfta sig en snäpp från HV-tiden, men jag tror inte det räcker riktigt. Viktor Fasth var ändå på en helt annan nivå.

12. Rögle

Rögles värvningar har varit väldigt spretiga under sommaren. Man har i stort sett huggit på allt som varit ett känt namn, oberoende på hur de kommer att passa in i laget, vilken roll de ska fylla, eller statusen på nuvarande karriär. Ja, kanske förutom då Martin Gerber. Han är ju bra.

Där har ni det. Tack och adjö.

Annonser

Mina kedjor och backpar i Uffes crocs

Publicerat: 10 augusti, 2012 i modo hockey
Kedjor

Skröder – Sundström – Spina
För jag antar att det är så det är tänkt. Spina som snabb och målfarlig tredjelänk i gnistrande omgivning. I tanken en mycket tänkbar och fungerande formation.

Müller – Påhlsson – Nagy
Förmodligen den jag är mest stolt över. Jag sitter och myser till hur cool den skulle vara om den funkade. Tung, aggressiv, spelskicklig, snabb, smart. Den har allt. Som messmör med skinka. Vår egen legion of doom.

Hari – Ritola – Svensson
Jag tycker Ritola och Svensson förstod varandra bra därute de gånger de fick chansen tillsammans förra säsongen. Och med Hari på ena kanten i en ganska fri roll kan det bli en helt ok kedja både framåt och bakåt. Duglig på elitserienivå.

Kempe – Madsen – Öberg
Jag vet att det finns en fanclub därute som lobbar hårt för Madsen som center. Jag håller med! Han verkar trivas med det ökade ansvar som en centerroll innebär, och han slipper jaga som en vinthund på kanten. Kempe och Öberg kompletterar honom bra.

Backpar

Ahnelöv – Regehr
Potential till att bli seriens bästa backpar. Behöver jag förklara varför? Nej, tänkte väl det.

Cumiskey – Stehlik
Kompletterar varandra perfekt på papperet. Stehliks muskler och Cumiskeys fart kan bli formidabelt hot i båda ändar. Om första backpar i alla fall på förhand känns som en given succé så är jag inte lika säker på hur dessa två kommer fungera i Elitserien. För risken finns att Cumiskey vänder hem innan jul, och att Stehlik blir en rundningskon på blå. Men på förhand känns allt bra.

Lehtivuori – Byström
Jag skulle vilja skrälla in Byström här. Tror inte sannolikheten är stor att han tar en ordinarie plats, men skulle det bli på det viset så tycker jag Lehtivuori är perfekt vid hans sida som en stabil men ändå spelskicklig partner. Vill så gärna se Byström slå Enströmmackor genom mittzon i vinter. Gör det så.

Vad är väl en ny säsong utan en genomgång av laget? Ja, inte vet jag , men här kommer en likt förbannat. Betygen får representera inga förväntningar alls till supermegaförväntingar.

Forwards

Kristian Forsberg
+
Står ut som den ende ordinarie högerskytten i laget. Men har likt förbenat svårt att sätta trissan i nätet trots relativt många chanser under varje säsong. Kämpar hårt men är inte hundra i defensiven, trots att det är hans roll. Snygg kalufs.

Janos Hari
++

Finurlig, skön känsla i klubban, hårt arbete. Bra på det mesta egentligen. Behöver bara få igång allt på en hög nivå dag ut och dag in. Har bra förutsättningar för ett ordentligt genombrott.

Mario Kempe
++

Är en större, mer mogen variant av Hari, men med kanske inte samma råtalang. Kan med tanke på hans utveckling de senaste åren ta i stort sett vilken roll i laget som helst och samtidigt vara ett hot framåt. Väldigt nyttig spelartyp för truppen. Tror dock inte han slår igenom offensivt i år heller.

Måns Krüger
+

Har ingen större uppfattning om lillebror Krüger förutom att han har bra playmakeregenskaper. Det krävs nog ett par skador på centersidan för att han ska få chansen på riktigt.

Morten Madsen
++

Fortsatte att kämpa hårt förra säsongen men var helt iskall framåt. Har ett bra skott och bra go i skridskoåkningen, måste visa mycket mer!

Marcel Müller
+++

Är  en tyngre och vassare variant av Madsen. Ser honom som en av nycklarna för en framgångsrik säsong. Han har verktygen som krävs för Modo ska kunna konkurrera på riktigt.

Ladislav Nagy
++++

Jag tror vi alla vet han kan. Frågan är om formen har bevarats. För mig är han oerhört svårbedömd. Lär förmodligen göra en del poäng på egen hand, men jag undrar om det finns spelare i truppen som passar bra tillsammans med honom.

Samuel Påhlsson
++++

Viktigaste värvningen vi gjort på många år, finns inget att tillägga som redan har sagts. Viktigt även för en kille som Susse att få avlastning defensivt.

Mattias Ritola
+++

Började bra när han kom in, men mattades snabbt av. Mycket talang men får inte alltid ut det på isen. Väldigt svårt att hitta en vettig plats i laget för honom.

Per-Åge Skröder
++++

Det är bara att försöka banka in det i skallen att Skröder är en toppspelare i Elitserien. Jag har fortfarande inte riktigt fattat det och blir lika förvånad varje säsong när han sprutar in poäng. Förmodligen börjar han tappa stinget när man väl insett hans storhet.

Dave Spina
++

Det hade ju varit guld värt om han kunde ta en plats med Skröder och Sundström och producera. 30 poäng hade räckt gott och väl. Tänk på att vi förmodligen inte behöver en lika dominerande förstaformation på grund av bredden. Har inga större förhoppningar på  Spina.

Niklas Sundström
++++

Susse kan utan problem spela ytterligare två-tre säsonger med tanke på de egenskaper han besitter. Oerhört hockeysmart. Vi får se hur han reagerar på Påhlssons intåg. Kan han nå 50 poäng igen? Jag tror inte det, men det hade varit coolt.

Björn Svensson
+

Jag är nog inte den ende som hellre hade sett Petr Kalus på hans position. Björn Svensson måste bli en tuffare och mer rejäl spelare om han ska kunna bli en nyttig spelare. Nu blir precis allt på halvmellis. Tycker dock han passade helt ok med Ritola när han fick chansen.

John Westin
+

Kommer få det tufft att konkurrera på sin position med betydligt mer erfarna spelare. Har ett rätt bra skott som han borde jobba på att använda. Måste verkligen jobba stenhårt och visa framfötterna i vinter.

Peter Öberg
++

Viktig värvning för tredje- eller fjärdekedjan. Lite miljöombyte har gjort gott för hans utveckling. Tycker han har en given plats i en defensiv formation. Det som är kul är att han har bevisat att han fungerar även offensivt, även om det förmodligen inte finns någon plats för det här.

Backar

Jonas Ahnelöv
++++

Växte oerhört under säsongen. Gick från att vara rätt så medioker till att vara Modos bästa back på slutet. Positioneringssäker och rejäl i sitt agerande. Underskattad spelare när vi går in i säsongen.

Kyle Cumiskey
+++

Årets flopp- och succévarning. Det hade varit coolt om vi hade två offensiva hot från blå. Har det någonsin hänt i Modo? Hoppas, hoppas.

Joonas Lehtivuori
+++

Allroundback som påminner en del om när Pelle Hållberg var som bäst. Jag hoppas han kan fortsätta hålla en jämn nivå även fortsättningsvis så vi får fin bredd där bak.

Richie Regehr
++++

Längesedan vi alla hade sådana förväntningar på en back som vi har med Regehr. Bara killen kan skjuta från blå så är jag glad. Jag nöjer mig där för jag har ingen koll på honom alls.

Richard Stehlik
+++
Viktigt att vi fick tyngd på backen. Satt – mest för mig själv – och gnällde på lagbygget förra säsongen, och balansen mellan försvar och anfall. Det här är en värvning i min smak.

Nichlas Torp
++

Tufft men ganska onödigt tillskott, kanske. Förväntningsradarn ger inga utslag. Proppar på blå är snygga men leder oftast till fara och färde på stor rink.

Jens Westin
++

Jobbade likt många upp sig under säsongen. Spelar ibland jävligt rejält och enkelt, men har svårt med markeringsspelet. Förmodligen lite överambitiös. Lugn och fin Jens.

Målvakter

Oscar Alsenfelt
+++

Alsenfelts karriär har gått i raketfart nu på slutet. Jag hoppas han kan fortsätta på det utvecklingsspåret. Skiljer sig lite i stil från sin konkurrent. Plus på att han arbetat med Masken innan och svarat bra på det!

Bernhard Starkbaum
+++

Välmeriterad målvakt med tanke på hans ålder. Gjort bra ifrån sig både i ligaspelet och i landslaget. Det senare är mest intressant för oss, för EBEL är en rätt så kass liga. Det ska bli jätteintressant hur han klarar av Elitserien.

Några tankar och fler bilder

Publicerat: 8 augusti, 2012 i modo hockey

Hej igen, ni får ursäkta bilderna. De är som de är helt enkelt, jag är novis på området. Jag kan väl heller inte säga att har full koll på vad som hände där nere idag. Grävandet bland otaliga inställningar tog det mesta av min tid, dessutom kände jag direkt att jag inte har någon som helst koll på vem som var vem där nere. Men några saker noterade jag allt.

Påhlsson! Kul! Han såg ut som den rutinerade fältherre vi förväntar oss att han ska vara. Full av rutin och stark som en björn. Tog mycket initiativ, men såg lite trött ut på slutet. Morten Madsen, en annan kaptenskandidat, såg också pigg ut. Åkte mycket skridskor, och stod och skottade på Starkbaum när träningen var slut. Jag hoppas han kan studsa tillbaka kommande säsong, för förra var han mer än lovligt blek.

Målvaktsarbetet känns seriöst. Masken arbetade stenhårt med de båda adepterna. Han och Alsenfelt var där redan innan träning började och övade på positionering, och tillsammans med Starkbaum körde han som sagt efter träningen tillsammans med Madsen och med vad jag tror var Dave Spina. Fick ingen direkt uppfattning om målvakterna, förutom att Starkbaum stod upp mycket och såg stor ut medan Alsenfelt hade en lägre mer täcka längs isen-stil.

Uffe Samuelsson driver på spelarna så fort det blir lite lojt. Det syns en stor skillnad mot de träningar jag beskådat innan med andra coacher. En helt annan intensitet, men också variation i övningarna. Jag gillar att det fokuseras på försvaret i år, i allt från värvningar till moment på träning. En kul variant de körde var upp och nervända klubbor för försvararna, bland annat.

Jag tycker ingen riktigt stod ut på isen idag. Men kanske är det ett styrkebesked, för kollektivet såg starkt ut. Jag hoppas verkligen det blir en bra start i år för då kan det bli en jäkligt kul säsong. Jag kan nästan lova det här och nu. Det är riktigt bra mix mellan allt egentligen. Ungt och gammalt, anfall och försvar, rutin och entusiasm, tuffhet och finlir.

Souvenirerna? Kassa. :(

På tal om det, här är lite fler bilder.

Bilder från dagens träning

Publicerat: 8 augusti, 2012 i modo hockey

Hyfsat bra fart på dagens träning. Återkommer (kanske) med lite intryck. Vi hörs!

She Left You

Publicerat: 20 mars, 2012 i modo hockey, skellefteå aik

Tredje gången gillt csports. Ikväll blir det do or die. Två gånger tidigare har jag försökt se hockey den här säsongen, båda gångerna har jag blivit blåst. Både på vinst och bild. Riktigt jävla kasst har det förresten blivit. Började ju så bra. 79 spänn och hyfsad bild (i relation till hur det kunde se ut på den tiden). Nu får man vara glad om 60 kr mer ens ger en ett par stillbilder per period.

Matchen tror jag ingenting om egentligen. Vet inte hur det sett ut innan för någon av lagen. Men det är ju sak samma i sådana här drabbningar. Finns ingen logik bakom ändå. Helt omöjligt att förutspå. Men det blir nog svårt för Modo mot ett gnetigt hemmalag. Man är ju alltid bättre mot lag som försöker något, som spelar konstruktivt. Då kan man ligga och lurpassa i vassen.

Tänkte försöka mig på någon slags rankning av lagen. En ren och skär gissning, men med lite logik inblandat. Jag har ändå aldrig varit speciellt bra på att tippa, så jag blandar inte in det i det här. Har inte riktigt tid att gräva ner mig i lagen fullständigt så det får bli lite taikon över det hela. Eftersom Elitserien är så tråkigt jämn numera hade det kanske egentligen räckt med två grupper – Timrå och resten. Men så jävla enkelt ska jag inte göra det för mig.

För det första tror jag Linköping tar hem det, tabellen och slutspelet. Inte för att det är deras tur, eller något annat argument med logikens alla kullerbyttor samlade på samma ställe (det finns ingen turordning, vad jag vet, i Elitserien), utan för att de helt enkelt ser grymma ut. De är rätt och slätt kompletta, och kommer därtill kunna mönstra den äckligaste PP-formationen någonsin, och ändå kunna slänga in en till efter; som de flesta lagen skulle offra Livet för (too soon?)

Äran att nafsa de vita lejonen i hälarna tror jag går till ett gäng hyenor i Luleås, Brynäs och Djurgårdens färger. Luleås backsida ser ju stenhård ut. Framåt not so much, men om man någon gång ska komma med en floskel får man väl dra till med Rönnqvists magic touch. Jag vet inte vad han gör för att förvandla skit till dagen-efter-ostkrokar, men något fuffens är säkerligen inblandat.

Brynäs offensiv är en vacker mosaik av tuffhet, ungdomlighet, erfarenhet och underskatten.. het? Jag diggar den vilket som väldans mycket. Vad det blir för spelsystem utan Nicke Czarnecki vet jag inte mycket om, men kan försvarsspelet hålla hyfsad nivå också kommande vinter kan det säkert bli lagets bästa säsong på mången år. Jag tror på Brynäs, so sue me.

Det mest kompletta laget av de tre utmanarna är dock Djurgården. Notera att det inte skett många rockader i det lagbygget sen förra vintern. Och jag hoppas verkligen Zibanejad (jag tjuvkikade inte på stavningen, lovar) hamnar i någon slags onåd på campen så han lirar på rätt sida när det drar ihop sig. Det finns inga direkta svagheter i Djurgården, men kanske heller inte de riktiga topparna. Det beror lite på hur saker och ting utvecklar sig. Garderad!

Nu kör vi ff över Färjestad, HV71 och Skellefteå. Det blir någon slags ointressant mittengegga av dom lagen. Jag hoppas det i alla fall. Inte så mycket supergreen över dom lagen nämligen. Slutspel lär det bli, helt klart. Finns mycket kvalitéer i… ZZZzzz…

Har jag räknat rätt lämnar det bara en slutspelsplats öppen. Vilken på förhand känns vikt åt Frölunda. Till skillnad mot Modos sjuhundrade omstart så gör man det med några spelare som återvänder i sin prime. Fredrik Pettersson är ju bara så jävla capo di tutti capi över hela banan. Kör alltid runt som han äger rinken. Och Mathis Olimb är ju sådär okänt grym som man bara kan vara bland svenska hockeyfans. Stämmer det fullt ut för Frölunda så kan det fan räcka hyfsat långt. Hade nog behövt Strallan, dock.

AIK kan definitivt utmana något lag på en slutspelsplats. Ett skönt, hårt grundspel och en superman där bak räcker alltid långt. Verkar inte som att Fast var någon en-träff-mirakel. Och till i år har man ju dessutom värvat två killar som gör mål (Mackan, Rosén? WTF?) Man har i och för sig även införskaffat en kille som släpper till åt fel håll. Men 2 -1 blir ju ändå +1.

Men Modo då. Ja, man försöker ju bygga något nytt däruppe. All kredd till de som försöker. Lika sjukt hög potential laget har om man får ordning på torpet, lika sjukt jävla illa kan det gå om NHL-killarna inte kirrar isen, Dicken inte pallar pressen och om Tellan visar sig vara monumentalt dålig (lovar något till den som nailar den) Innan säsongen börjar känns det bara fel att sätta laget ovanför mer än ett streck. För många osäkra variabler.

Växjö känns alldeles för spretiga. Dom har bara verkligen tokkört med nyförvärv och hoppas på det bästa. Inget fel med det alls tycker jag, ganska coolt faktiskt. Men när man som nykomling tror att allt spel sker i motståndarens försvarszon så blir det lite galet. Möjligt att dom gjort nåt med isen i nya hallen. Lämnar en brasklapp där. Rätt stor kvalvarning. 11 på skalan.

Sist men inte minst! Eller, jo. LOL. Timrå.

Således:

  1. Linköping
  2. Djurgården
  3. Luleå
  4. Brynäs
  5. Skellefteå
  6. Färjestad
  7. HV71
  8. Frölunda
  9. AIK
  10. Modo
  11. Växjö
  12. Timrå

 

Känns jävligt bra.

Det har gått 20 år sedan nu, plus-minus några veckor, sedan de möttes i en av de coolaste Stanley Cup-finaler som spelats. Dahlén med sitt North Stars, som var ett hårt, hårt, hårt jobbande skridskoskickligt lag, och Samuelsson med sitt Penguins, fyllt med rå talang, men inte heller helt oävet när det kom till den fysiska aspekten av spelet. På den tiden var jag ett inbitet North Stars-fan. Varför vet jag inte, någon rationell förklaring kan jag inte hitta, när man är yngre så fastnar men helt enkelt för saker. Kanske var det för att Bellows, Modano och just Dahlén lirade där. Förmodligen var det för att jag gillade namnet.

Minnesota hade inte haft någon kanonsäsong bakom sig, de kom näst sist i sin division med bara 27 vinster (på den tiden fanns det inte dagens inflation i lag, vilket gjorde att de knep en plats i slutspelet) och ställdes således mot President’s Trophy-vinnaren Chicago i första omgången. Man krigade till sig den första vinsten och vann sedan tämligen enkelt, och överraskande, mot den suveräne divisionsrivalen. Mönstret upprepade sig sedan både i divisions- och conferencefinalen. Det coola var att man gjorde det utan någon superstjärna i laget, och utan en målvakt som stod på tå. Casey var en bra målvakt, men inte på samma nivå som dåtidens toppar. Man hade istället ett väldigt bred skara av hyggliga lirare stöpta i samma form som man bara tuggade på med.

För Pittsburgh såg förutsättningarna lite annorlunda ut. Lemieux hade visserligen gått skadad under stora delar, men med en hel radda äckligt bra lirare hade man glidit igenom säsongen i ett behagligt tempo. Tidigt trejdade man dessutom till sig Larry Murphy (från North Stars!) Ron Francis, och senare även Ulf Samuelsson, som gav ytterligare punch till en redan bra laguppställning. Efter en överraskande hård första runda mot Devils så fick man sedan upp ångan och tuffade stadigt på mot Stanley Cup-finalen. Penguins osade verkligen av både rutin och talang. Både Trottier och Coffey hade en hel radda ringar, man hade knyckt till sig Flamesliraren Mullen, Jag hade nyss korsat Atlanten, och Lövens Zalapski nådde zenit redan sin första säsong. På vägen hann dessutom Robocop förstöra Cam Neelys karriär.

Allt var upplagt för en helvetes grym finalserie. Det blev det också. Men jag tror det folk minns mest var Penguins brutala defilering i match sex. Man fullkomligt keh-rossade stackars North Stars, så till den milda grad att de senare fann det gott att flytta 150 mil söderut. De kanske inte alla minns är däremot att det faktiskt var, numera, vår egen Ulfie som sköt segermålet – 1-0, en lös fösare från kanten som letade in sig bakom Casey. Nu slutade matchen visserligen 8-0, men ändå. En annan cool sak var att HV-Ulfie förlorade. Hade du avslutat karriären i Modo så, ja, då hade vi älskat dig, men nu är det ännu en kärlekshistoria som aldrig blev av. Heja!

Trevlig sommar.

Pissluffarderby

Publicerat: 4 januari, 2011 i modo hockey, södertälje sk

Kör en Jante och bjuder på ett totalt oväntat inlägg. Jag har nämligen haft privilegiet att se två matcher på raken, vinster givetvis, och ska snart se min tredje. Kvoten är således snart fylld för mig den här säsongen, för så där värst många fler blir det nog inte. Både intresse och arbete sätter käppar i hjulet. Jag får helt enkelt säga upp mig och vänta 20-25 år så kanske det kommer tillbaka, det där intresset.

Men det finns fortfarande en liten gnista kvar. För även om engagemanget har avtagit avsevärt sen 2007 så är det fortfarande kul att se gamle Svarten glida omkring (förra matchen!), Susse snubbla fram halvbakis och Påsen tro att han är stjärnan i ett sedan länge bortglömt flipperspel. Förrexten, skoj att se jättebabyn Eriksson tillbaka i snyggdressen. Aldrig någon favvo hos mig, men ändock en bra kille att ha vid uppspel. Allt är som det ska!

Noterar också att vår alldeles egen one-hit-wonder, Pikka! Pikka! Pikka! är hemma hos tryggheten igen. Ser lika goofy ut som vanligt, men de aviga kroppsfinterna sitter inte riktigt där ännu. Kommer nog mot gänget vi möter ikväll. Ja, så var det slovakerna förstås. Bartecko kör sin vanliga luring och är grym första tio matcherna. Gubbfan kämpar ju som en galärslav där ute. Väldigt oslovakiskt. Tur då att Nag… Nadsch, Nådsj fyller den rollen.

Luktar citron och kardemumma om fingrarna. Tar det som ett bra tecken. Heja Modo!

Skadefria

Publicerat: 2 oktober, 2010 i färjestads bk, linköpings hc, modo hockey

Wow. Ikväll, hmm… förlust, kanske?

Ser inga matcher just nu på grund av flytt och nytt jobb så jag tänker inte lalla runt och tro att jag vet vad som försigår, men det finns säkert en massa annan skit att läsa. LHC imponerar.

Imorgon är det surströmmingsderby. Det vankas pommersk industrikraft mot… jag vet inte vad. Vi kör en låt istället.

Snart fem matcher spelade

Publicerat: 25 september, 2010 i modo hockey

Vinst ikväll och man får ändå säga att det gått över förväntan i inledningen. Modo har stundtals visat upp ett spel som räcker till slutspel, men jämnheten har lyst med sin frånvaro. Då får vi ändå komma ihåg att det kommer ta en stund innan allt sitter (vilket det i och för sig aldrig gör, men ni fattar) på grund av nya tränare, stora förändringar i truppen, ja, hela den fadderrullan.

Det finns en hel del skillnader från fjolåret. Som jag nämnt innan ser en man mer och mindre mycket bättre ut. Det går fortare(!), det är aggressivare och det finns en viss tanke bakom. Sen har det stundtals varit en fröjd att skåda arbetsinsatsen i alla spelformer, när koncentrationen funnits där.  Så jag hoppas man kan lägga sig på en hyfsad hög nivå där vad det lider, och inte tar ledigt för många kvällar.

Vad gäller individuella spelare så är det ungefär som förväntat. Charlie Cook är en budgetback för PP, det förstod man ju. Dimitrakos glider omkring men glimtar till ibland. Han är här för poäng, inget annat. Häggström och K-Fop har tagit ett steg till, bra så. Den förre får dock gärna tuffa till sig ännu mer. Ibland när han går in i närkamper ser det för jävla lustigt ut, oj oj, akta här kommer jag. Lite så. Susse, Nicky D och Timmy bäst så långt.

Däremot är jag inte helt såld på Tarkki. Ibland ser han inte alls bra ut, bara som en uppgraderad version av Eiffeltornet. Han känns helt enkelt inte så tät, och jag kommer på mig själv att bli nervös så fort någon skjuter åt hans håll. Den känslan ljuger sällan. Men jag hoppas att det bara en chimär. Kanske att han behöver några matcher för att komma in i ES-spelet. Och TKO, han behöver en säsong, sen blir det bra. Hoppas det blir mindre.

Ännu en sömnig bortamatch

Publicerat: 23 september, 2010 i luleå hf, modo hockey

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här matchen. Det var så jävla tafatt och töntigt spel från båda lagen att jag stora delar av matchen undrade om det var hockey vi såg. Skellefteå behövde inte precis förta sig. Från och till slarvade de betänkligt i försvarszon, men Modo var helt oförmögna att göra något vettigt av det överhuvudtaget. Jag kan förstå att Skellefteå haft lite problem inledningsvis mot piggare lag.

Positivt då? Nja, en man mer och mindre ser fortsatt hyfsat ut. Det är en markant skillnad mot förra säsongen. Sundström är så där äckligt bra igen, men hade inte mycket hjälp idag. Och Kristian Forsberg fortsätter att övertyga. Tyvärr är nog Hasse Jonsson borta nästa match också, vi skulle nämligen behöva lite vinnarmentalitet. Som tur är har jag annat för mig på lördag.

Fortsätter det så här blir det inte mycket mer hockey för mig den här säsongen. Publiken där uppe verkar ha haft något sjätte sinne inför i alla fall, de visste nog vad som väntade. Var det verkligen över 4000 pers?

Heart of gold

Publicerat: 23 september, 2010 i frozologi, modo hockey, skellefteå aik

Förlåt för att jag inte såg förra matchen. Gick ju åt helvete med den. Ikväll hade jag dock tänkt att kika, men jag tror inte det kommer gå så mycket bättre för det. Skellefteå må ha förlorat sina två inledande, och inte riktigt kommit upp på den nivån man har kapacitet till, men de har ändå inte sett ut att vara helt under isen. De kommer att komma ut taggade till tusen så jag hoppas Modo är redo och inte tar kompledigt som de gjorde mot Luleå.

Samtidigt kan man givetvis se matchen på ett helt annat sätt, allt enligt frozologihandboken. I kapitel två, sidan 75, hittar vi följande:

När lag 1 (SAIK, red. anm.) har förlorat två matcher på raken och lag 2 (MODO, red. anm.) kommer från en onödig förlust, men dessförinnan vunnit två raka, betyder det att lag 1 äntrar isen med dåligt självförtroende och lag 2 med revanschlusta.

Vinst alltså. Även utan målkungen Danielsson som pyttsat tre mål på tre matcher. Kan gå ändå.